Jag kom till Sverige 2015 och var jag 16 år gammal. Jag började direkt i Sannerudsskolan i Kil och lärde mig svenska så fort som möjligt och nu går jag på Forshagaakademin på språkintroduktionsprogrammet.
När jag blev 18 år så fick jag inte bo kvar på HVB-hemmet, utan skulle ha flyttats till ett asylboende – vart vet jag inte!
Jag hade tur som får bo kvar i Kils kommun och kan fortsätta mina studier i Forshaga. Hur länge vet jag inte…!
Jag har fått mitt första avslag på min asylansökan och har skickat in överklagan. Just nu är jag väldigt orolig för att jag inte vet vad som kommer att hända med mig. Det svårt för mig att förstå varför migrationsverkets handläggningstider kan ha en sån avgörande påverkan för resten av mitt liv.
Migrationsverket vill utvisa mig till Afghanistan där jag inte har bott sedan jag var sju år då min familj flydde till Iran. Jag har alltså ingen familj eller släkt kvar där, och vet inte vart jag ska ta vägen.
Jag ber därför regering, riksdag och migrationsverket att låta oss som kallas afghaner få stanna i Sverige för att jag vet att vi kan bidra till samhällsbygget.
MVH Vahid Alizade
Bra Vahid att du ger uttryck för vad du tycker! Och jag vet att många andra känner det samma som dig!!!!!
Bra skrift Vahid. Det är tänkvärda ord.
Det var den enda sak som jag kunde berätta om min situation och de andra som har så. Tack för din kommentar!