När jag förlorade mina ögonbryn

Jag växte upp i en stad som heter Kismayo, som ligger i Somalia, med min kärleksfulla familj.
Jag kommer inte ihåg sa mycket om min barndom, men om jag försöker att säga lite om hur min barndom var, är att till exempel när jag var fem år gammal började jag gå till ”Dugsi Koran ” vilket är nästan samma som dagis men man lär sig om religion och att skriva och läsa.

Som barn var jag ett bråkigt barn som brukade bråka med alla andra barnen. Jag var också ett energifullt barn som tyckte om att göra allting till exempel att spela fotboll och simma.

Det finns alltid vissa oförglömliga minnen från varje barns barndom som alltid har en speciell plats i vårt hjärta.  

Mitt oförglömliga minne från min barndom är när jag var sex år gammal och rakade mina ögonbryn, för att jag hittade en rakhyvel och visste inte vad jag skulle göra med den, så till slut bestämde jag att raka mina ögonbryn. Jag hade vatten på ögonbrynen och när jag drog med hyveln hörde jag hur den skrapade bort håren. Men det gjorde inte ont.

När jag stod framför spegeln såg jag ett annat ansikte framför mig eftersom jag inte hade ögonbryn.

När min mamma såg att jag rakat mina ögonbryn blev hon arg.