Fredrika vill se det stora i det lilla

Fredrika är 40 år gammal och jobbar som marknadsförare på Forshagaakademin. Hon har jobbat på skolan i 11 år.

Att få jobba kreativt och träffa alla elever är det bästa med jobbet, tycker Fredrika. Det svåraste med jobbet tycker Fredrika är att inte hinna när man har många idéer.

Om hon skulle byta jobb skulle hon vilja ha ett eget företag med en konsthall.

Fredrika är skolans marknadsförare

Fredrika tycker om Sverige. Hon tycker att vi har det väldigt bra här och att det är vackert här.

På fritiden umgås hon med sin familj och läser böcker.

Fredrika tycker att det är viktigt att vi nyanlända lär oss svenska och vågar ta kontakt med andra människor och visar vad vi är bra på.

Fredrika hade en rolig och omtumlande tid på gymnasiet.

Politik tycker Fredrika är intressant men också frustrerande. Hon tycker att politiker är modiga som engagerar sig.

Det råd som Fredrika vill ge oss i livet är att se det stora i det lilla. Det är ett råd som hon ofta tänker på själv också.

Khaled gillar fotboll och politik

Khaled är 29 år gammal och är språkstödjare och lärare i modersmål. Han har jobbat på skolan i tre år.

Khaled tycker att det bästa med hans jobb är att träffa eleverna och prata med dem. Det svåraste med jobbet tycker Khaled är att jobba på helger.

Khaled gillar Sveriges klimat

Om Khaled skulle byta jobb, skulle han vilja bli advokat. Något som Khaled gillar med Sverige är vädret. När Khaled är ledig spelar han fotboll och går på gym.

För att vi nyanlända ska lyckas i framtiden tror Khaled att vi måste kämpa hårt.

Khaled läste tre år på gymnasiet I Syrien. Han tyckte det var jätteroligt men samtidigt svårt.

Politik är jätteviktigt för samhället, tycker Khaled. Det är viktigt att vi har ett tryggt samhälle.

Det råd som Khaled vill ge oss är att sätta upp ett mål och jobba så mycket som man kan för att nå målet.

Ahmad Shahs brev till Malala

Hej Malala Yousafzai!

Hoppas att du mår jättebra. Vi har varit på museum i Karlstad och sett din bild på väggen och jag blev jätteglad när jag såg den bilden. Jag har läst om dig och du har gjort jättemycket för kvinnors rättigheter. Du var den bästa som höjde rösten för utbildning i Pakistan och visade dig i hela världen. Alla vet om dig och vem du är och alla är stolta över dig.

Om Malala på Värmlands Museum

Jag uppskattar dina föräldrar att de lät dig höja din röst mot talibanerna. Jag kände mig jätteledsen för dig när de fula människorna attackerade dig och din vän och ni blev skadade och var nära döden. Men du kämpade emot den och jag tackar gud att du fortfarande lever. Jag uppskattar verkligen din framgång och det du gör nu och jag är jätteglad att du blev en symbol för kvinnors rättigheter och utbildning som du kämpar för. Jag är också väldigt glad att du blev världens yngsta nobelpristagare.

Fortsätt läsa ”Ahmad Shahs brev till Malala”

Ett stort, stort, största NEJ till rasism

Nu är det dags att skriva en krönika om filmen Sameblod som jag såg med mina klasskamrater. Filmen handlade om hur Sverige var under 1930-talet. Det finns jättemånga människor som tänker vitt och svart. Vad är skillnaden mellan vitt och svart? Alla är lika och det finns ingen skillnad mellan någon av oss men det finns en hel del som tänker att ja, det finns skillnader. En sådan människa kallas för rasist.

Filmen Sameblod var en jättespännande film tycker jag och jag fick mycket information om detta. Det handlar om en liten samisk tjej och hennes liv och i vilken situation hon levde. Dessutom visade filmen hur svenska folkets beteende mot samerna var. Det är sorgligt att svenskarna diskriminerade samerna dåförtiden. Elle-Marja växte upp i en samisk by med sin familj. Elle-Marja och hennes syster går i nomadskola och sedan bestämmer hon sig för att bryta med sitt samiska arv och bli svensk. Elle-Maria vill fortsätta skolan och sedan flyttar hon till Uppsala för att försöka bli svensk men får ständigt kämpa emot samhällets fördomar mot henne. Ingen uppskattade henne och många kränkte henne. Hon försökte att vara lika som svenskarna men ingen av dem ville att hon skulle bli det och många kallade henne ”lappjävel” och det var väldigt sorgligt för mig. Fortsätt läsa ”Ett stort, stort, största NEJ till rasism”

Det viktigaste är att man älskar varandra när man lever!

I livet finns det mycket saker som är bra och dåligt. Det är vanligt att man blir rik eller fattig. Vi människor har olika beteende men vi kan inte säga varför har vi det, för att det är naturligt.

Min lärare har visat oss en film i klassen. Filmen heter ”Sameblod”, det är en svensk film som handlar om Sveriges kolonisering av samerna.

Elle-Marja som växer upp i en samisk by var huvudperson i filmen. Hon hade en lillasyster och de gick tillsammans till internatskolan. Efter ett tag ville hon flytta till Uppsala och försökte att bli svensk. Hon följer sin egen vilja. När hon flyttade ville hon studera där men hon hade inga pengar till utbildning. Då reste hon tillbaks till sin by med en present och frågade sin mamma om pengar trots att de var fattiga. I början hade mamman sagt ”vi har inga pengar”. Men senare gav mamman ett silverbälte till Elle-Marja. Sen lämnade Elle-Marja sin familj igen.

När hon blir gammal dog hennes syster. Då gick hon till begravningen men ville inte göra en traditionell begravning med dem som kom för att begrava systern. Hon ville inte heller lägga blommor på graven. Hon sätter sig bara. När hon gick kommer hon ihåg hur livet var förr med sin familj och vad hon hade gjort. Då säger hon ”förlåt mig” till sin lilla syster.

Jag känner jättemånga syskon som har varit med om samma sak, Ett exempel: Det var en man som var rik och inte hade några barn. När han blir gammal ger han sin rikedom till sin systerson och han bor med dem. Sedan blir han sjuk och behöver hjälp. Han kunde inte röra sig, bara låg på sängen och de vill inte att han ska leva. När han frågade om hjälp skrattade de åt honom. Efter ett tag dog han, och de blev mycket ledsna.

Jag anser att om man inte vet hur andra mår när de lever behöver man inte säga hur ledsen man är och säga förlåt mig när personen är död. Personen kan inte svara på vad du säger.

 

Du kan bara andas

“Ta tillbaka vad du sa! Hör du? Ta tillbaka vad du sa!” Den var en delen av filmen som Elle-Marja blev mobbad av några killar och de kränkte henne. De skärde av en bit av hennes öra. Hon ville bara skydda sig mot de elaka människorna men hon betalade med en bit av sin öra.

Varför? För att hon var en same. Hon blev mobbad bara för att hon var från en annan “ras”. Den delen av filmen sameblod förknippar jag med min barndom. När jag var liten då bodde jag i Iran. Vårt hus ligger vid en skola. Den skolan var bara för afghanska elever. De som inte hade rätt för att gå en officiell skola som de iranska eleverna studerar på.

Skälet att de inte kunde gå på en vanlig skola var att de var afghaner. Om några av afghanerna kunde studera i offentlig skola då blev oftast afghanska eleverna mobbade av andra. Dåförtiden var det så att ingen afghan fick studera på universitet. Man kunde bara studera till en viss nivå. Det var i filmen samma sak för Elle-Marja. Hon fick inte studera vidare.    

Eller vi kan även se på USA. Där behandlades människor som hade mörk färg illa. Det hände mycket rasdiskriminering där. De hade ingen rätt att försvara sig.

Samma sak drabbar många andra minoritetsgrupper som lever i ett land men behandlas illa av majoriteten. Majoriteten tycker att de är mer värda.

Det är helt sjuk att man behandlar människor illa bara på grund av att de inte är likadana som dem. Minoriteten kan inte göra någonting. de kan inte ens försvara sig. Det är det sjukaste och värsta som man kan tänka sig. Att man har rätt att göra dåliga saker mot andra människor.

Det är som att man ligger ett rum och i det rummet finns mat, dryck med mera men man får inte röra det eller äta eller dricka. Man kan bara andas i den här situationen som sker för några minoriteter som inte har någon rättighet.

Så man kan lära sig från Sameblod att man måste få ha sin rättighet. Inte att man väntar på att någon kommer och ger dig rättigheter. Man måste kämpa för att ta rättigheter. Michael Jackson sjöng en gång:  “beat me hate me, you can never break me, will me, thrill me, you can never kill me “.

När en person blivit gammal och tänker tillbaka

Filmen Sameblod som jag såg handlar om samiska och svenska folket. I filmen spelade två samiska systrar som växte upp bland samer. När den ena systern blev gammal tänkte hon tillbaka på sitt liv som liten. För 100 år sedan fanns det inga rättigheter i Sverige för samer. Svenskarna bestämde över det samiska folket. De tyckte att det samiska folket inte hade samma rättigheter att leva som en svensk.

Vad är skillnaden mellan två kulturer? Där jag bodde i Afghanistan var det skillnad mellan sunni och shia .Shia kallas för hazare. Det är fortfarande orättvisa där. Jag har sett många människor i mitt land som dödar andra människor därför att dem är hazara.

Den stora flickan var jättetrött på att vara same och att tillhöra samekulturen.

Hon hade samiska kläder på sig och hon tyckte att svenskarna tittade konstigt på henne då.

Hon trodde att om hon blev svensk och bytte kultur, så skulle kanske hennes liv bli bättre och hon skulle få samma frihet som svenska människor. Hon försöka att byta kultur men det var också svårt för henne. Det kom en dag i hennes liv då ingen ville veta av henne. det var när hon väljer den svenska kulturen.

Jag gillar att det är väldigt fel att detta händer i ett barns liv. Jag tycker absolut inte att en person ska byta sin kultur för att den får höra någonting elakt från andra människor.

När du vet att de andra människorna hatar dig för att du har en annan kultur får du inte bry dig om det. Alla har rätt att välja sin egen kultur.

Min åsikt är att man måste ha respekt för alla religioner och kulturer, eftersom att alla har en känsla för sin kultur och religion. Så ingen vill leva med sådant förtryck så man kommer givetvis kämpa emot det. Jag önskar en fridfull värld. Vapenfritt. Jag hoppas att vi kommer att älska varandra och inte låta hatet utrota människoarten.

Parvin Haidary

Mustafas personliga brev

Jag heter Mustafa Zeinali och är 18 år gammal. Jag har sett er annons i tidningen och blev mycket intresserad av tjänsten hos er. Jag har länge velat jobba i affär och tjänsten hos er skulle vara en möjlighet att få jobba i detta yrke.

Just nu studerar jag svenska och några ämnen som fysik, kemi, engelska, på Forshagaakademin. Jag trivs väl men jag vill helst börja jobba, få svenska arbetskamrater och kunna försörja mig själv. Jag förstår svenska bra och jag har också lätt för att tala svenska. Genom att jobba så tror jag att min svenska skulle bli ännu bättre.

Jag har inte tidigare jobbat i affär. I mitt hemland jobbade jag som försäljare.

Jag trivdes bra med mitt yrke men här i Sverige känner jag att jag vill prova på något nytt. Eftersom jag trivdes mycket bra med alla kundkontakter och möjlighet att få hjälpa människor, så tror jag att jobbet i affär skulle passa mig bra.

Förutom svenska talar jag persiska, dari och engelska.

Som person är jag glad, trevlig, öppen och rolig. Jag tycker om att lära mig nya saker och har lätt för att prata med människor. Jag tycker om att ha ordning omkring mig och jag är mån om att alltid göra mitt bästa.

Jag hoppas att jag får chans att presentera mig närmare på en intervju.

Med vänliga hälsningar

Mustafa